Torsdagen den 19 denna [månad] klockan 1/2 8 eftermiddagen införde poliskonstapeln No 283 Carl Herman Watz å detektivstationen arbetskarlen Frans Albert Pettersson och måleriarbetaren Lars Conrad Johansson, dervid konstapeln rapporterade, att han kort förut anhållit dem å Carlavägen på anmodan af gardisterna vid Kongl Svea Lifgarde No 36 å andra kompaniet Harald Theodor Zetterberg och No 89 å tredje kompaniet Gustaf Mattias Hammar hvilka dervid för konstapeln anmälde, att de samma dag kl 1/2 7 tiden e.m iakttagit, att Pettersson och Johansson å Ladugårdsgärdet vid den så kallade Ekbacken med hvarandra öfvat otukt som emot naturen är.

Ofvannämnde gardister hvilka derefter infann sig å detektivstationen och der sattes i tillfälle att se Pettersson och Johansson, anmälde och berättade sammanstämmande att de i sällskap med hvarandra sagde dag, den 19 denna [månad], kommit gående å Ladugårdsgärdet i riktning mot Ekbacken, att klockan varit ungefär vid 6 tiden e.m;

att de, då de kommit närmare Ekbacken iakttagit de båda sedermera anhållne afhålla sig i skogsbrynet derstedes;
att Zetterberg och Hammar emellertid funnit de båda manspersonernas uppträdande besynnerligt, enär de tydligen sökte undvika att blifva sedda;
att de båda manspersonerna snart derefter begifvit sig in i skogen derstädes;
att Zetterberg och Hammar emellertid, utan att blifva sedde af de båda manspersonerna, begifvit sig efter dem;
att Zetterberg och Hammar strax derefter funnit de båda manspersonerna liggande i skogen emellan ett par stora stenar, dervid den ene, i hvilken gardisterna igenkände Pettersson, legat framstupa å marken med sina påhafda byxor neddragna så att sätet lemnades bart, och den andre, i hvilken gardisterna igenkände Johansson, legat ofvanpå honom, med sina påhafda byxor uppknäppte, och syntes af Johanssons rörelser med kroppen att han höll på med att på onaturligt sätt öfva otukt med Pettersson.

På Zetterbergs och Hammars framstälda fråga om hvad de företogo sig, svarade Johansson, i det han steg upp, ”vi hålla på och knulla.”

Pettersson reste derefter äfven skyndsamt från marken och tog sin aftagna rock, som låg bredvid i marken, och lade denna öfver sig.

Då Zetterberg och Hammar derefter förebrådde Pettersson och Johansson dem deras onaturliga förfarande, svarade de att detta var en sak, som ej anginge dem.

Pettersson och Johansson blefvo derpå uppmanade af Zetterberg och Hammar att medfölja till polisen, och öfverlemnade derefter, såsom redan är omnämndt, till Konstapel Watz.
Hörde om ofvanstående af biträdande öfwerkonstapeln Ernst Hällander, i närvaro af detektivkonstaplarna Carl Erik Holmqvist och Per Walter erkände och berättade Pettersson och Johansson sammanstämmande:

att de Torsdagen den 19 denne kl 6 tiden befunnit sig i skogen vid Ekbacken å Ladugårdsgärdet;
att de derstädes en kort stund legat och hvilat sig å marken;
att Johansson derefter tillsport Pettersson, om han finge ”sätta på honom ett tag”;
att Pettersson svarat ”det kan du väl få”;
att Pettersson derefter sjelf knäppt ned sina byxor och lagt sig framstupa å marken;
att Johansson derpå uppknäppt sina byxor och framtagit sin styfnade manslem och, efter det han lagt sig öfver Pettersson, infört densamma i Petterssons stolgång och derefter med kroppen gjort rörelser i syfte att säden skulle afgå i honom;
att säden dock icke kommit att afgå för honom enär de båda gardisterna, som sedermera anhöllo de båda, tillkomit och genom sin nervaro hindrat Pettersson och Johansson att fullfölja sitt uppsåt, samt
att gardisterna förebrått dem deras oskickliga beteende och derefter uppmanat dem att medfölja till polisen, hvilken de äfven godvilligt gjort.

På derefter framställd fråga huruvida de förut med hvarandra öfvat otukt på likaledes naturvidriga sätt, erkände de båda sammanstämmandes
att de känt hvarandra sedan öfver tio år tillbaka
att de blifvit bekanta med hvarandra, under det Pettersson bodde i huset No 24 Stora Nygatan, der Johansson samtidigt hade anställning;
att Johansson derunder vid ett par tillfällen legat öfver nätterna hos Pettersson;
att de vid dessa tillfällen legat afklädda tillsammans å Petterssons säng;
att de vid dessa tillfällen på enahanda naturvidriga sätt haft samlag med hvarandra.
att ingen af dem nu kunde erinra sig, hvem som först framkommit med förslaget härom;
att Johansson derefter under båda åren 1895 och 1896 vid två tillfällen, en tid bott hos Pettersson i huset No 9 Kindstugatan 4 tr upp.
att de derunder flere gånger med hvarandra haft samlag.
att de vid dessa tillfällen användt hvarandra på så sätt att de vexelvis infört sin manslem i hvarandras stolgång och att säden för den ofvanpå liggande vid dessa tillfällen afgått.

Wid de tillfällen, då Johansson bott hos Pettersson, lågo de alltid afklädda bredvid hvarandra i samma säng.

Både förnekade de att de med andra manliga personer haft samlag.

Såväl Pettersson som Johansson hållas häktade

Om sig hafva de uppgifvit:

Pettersson, att han är född den 13 Juni 1856 i Östra Wingåkers församling i Södermanlands län, son till lantbrukaren Petter Larsson och dennes hustru Birgitta Catarina, ogift och kyrkoskrifven i Storkyrkoförsamlingen.

Johansson, att han är född den 10 Juli 1866 i Sala stad, son till torparen Johansson och dennes hustru Cristina, ogift och kyrkoskriven i Adolf Fredriks församling.